Gårdagens lydnad måste jag bara berätta om!

Först och främst Moggie - Hon växer och växer för varje dag som går! Svängarna blir tightare och rumpan hänger med mer och mer. Tempot har hela tiden varit vårt problem i både apporteringarna och inkallningarna. Igår vet jag inte vad som hände men första inkallningen bara dundrade hon fram och satta sig superfint framför (hakan befann sig vid det här laget på backen). Gjorde några fler med nästan samma fart och fortfarande betydligt snabbare än någonsin tidigare. Sedan över till apporteringen.. Hunden som hatar apportering och apportbocken sprang igår glatt ut, hämtade den, och sprang malligt tillbaka och visade både mig och Rikard hur fin och duktig hon var! Man blir så underbart glad när något sånt här bara släpper! Hon har förändrats huuur mycket som helst och för varje dag som går så släpper något, finaste Mogg!
Till sist Ninja - Ninjan bus. Min stjärna. Igår var det en sån här träning som jag bara knappt kan hålla mig från at börja gråta. När man från början hade en hund som mest tyckte träning var jobbigt.. Svårt och konstigt. Hon har gått från att gå med huvudet ner och med sackande tempo till att nu gå med bestämda, förväntansfulls steg och med fullt fokus på matte. Morrar och skäller när hon märker att hon slarvar eller vill att något ska hända.
Rutan börjar få form.. Också säger vi inget mer om det ;)
Ikallningarna med ställande ger en rysningar - fullt fart, sänkt huvud och galet fokuserad blick.
Fjärr - förutom Ninjas charmiga headbangs så är det klockrent.
Apporteringen - har typ aldrig varit något problem.
Finaste Pinglan!

Idag blev det ett spontant uppletande på kvällsprommisen! (Ruta/Korridor 40x15m)

Rex - 4/5 föremål (bröt efter 4e för att tempot var underbart, och för att han hade jobbat så fint och hade den svåraste kvar och vill inte riskera att "misslyckas" på sista).
Moggie - 4/5 föremål på sitt (med mig iaf) första uppletande. Superduktig tjej som letade och letade och kom in med föremålen! Riktigt överraskad och supernöjd med hennes arbete. Valde att avsluta efter 4 föremål.
Ninja - 4/5 föremål. Jobbade på riktigt bra men fastnade lite där första föremålet låg. Riktade om henne och då släppte hon det direkt. Avslutade efter fjärde eftersom hon jobbat på så bra och tagit alla komandon fint, i rutan och vid min sida.

Som ni förstår så fanns det ett föremål kvar ute i rutan när Ninja var klar, det sprang Rex få fint ut och hämtade när han kopplades lös ;) Härliga killen!

Nöjd nöjdare nöjdast!

Har hänt en hel de (nu igen)! För det första så fick vi huset och ska åka och skriva på kontrakt ikväll! Vi kommer flytta in 1/11 och självklart är de de vi räknar ner till! Så om inget knas händer idag så flyttar vi in i ett litet hus på drygt 60 kvadrat med en egen liten gård 1 november :D Galet underbart! Väldigt gulligt litet hus som passar mig och resten av familjen superbra! Ska försöka ta lite kort ikväll när vi är där!

Förövrigt står det ganska jättestill med företaget just nu då jag måste vänta på utvärdering av praktik och praktik. Mycket nödvändigt men man vill ju bara igång igång igång (á la Tina). Har i alla fall mycket tid på mig att planera logga, marknadsföring, kurser osv.

På jobbet gör jag strålande framsteg, har trottsat min största rädsla - SYRSOR. Eftersom vi säljer sysror som mat till ödlor (och ibland för uppfödning) så måste man ju fånga dom.. Kan säga att det tar väääldigt lång tid att fånga 30 syrsor med pincet! MEN igår tog jag i min första sysra (efter att ha haft sammanlagt 9 veckor praktik och tre sommrars sommarjobb)! Och.. När man väl inte är rädd för dom är dom rätt roliga :D haha! Man får en typ adrenalinkick och kan inte låta bli dom! Nu när jag berättar det känner jag mig rätt äcklig men aja, kicken räcker bara över en dag så håll er lugn ;)

My new best friends, haha!

Igår skickade jag även iväg en lite pressent till Matilda, tjejen jag tränat drag med på distans! Duktig tjej som har lärt sig massor och varit grymt duktig fast vi tränat med typ 26-60 mils avstånd.. Duktig tjej som äntlignen fick lite belöning för hårt arbete :D (Sen berodde lite av de hela på ÖDET, jag lovar). Den har inte anlänt än som tänker inte berätta mer ;)

Sen måste jag ju än en gång skryta om min fina pojkvän.. Kom hem igår med fruktansvärd huvudvärk. Hoppade ner i soffan och såg på tv, orkade seriöst inte gör någonting. Och vad berättar killen då jo - Att maten är klart, disken är diskad, tvätten är vikt och att han går ut med hundarna. What more can you ask for? Skatten min <3

Ska väll skriva lite om vovvarna också! Moggies träning går framåt och ja, hon kommer behöva sin tid men det kommer bli mycket bra! Ninja har flugit fram ljusår i lydnaden sen Moggie kom! Har börjat träningen med framförgående, går finfint! Inkallning m. ställande är så snyggt att jag knappt vågar titta! Friaföljet är underbart och odjuret skäller/morrar i vinklarna av frustration att hinna med! Min bruna <3 (...Kanske dags att starta igång rutan igen?.. Min största fiende, haha!)

Längtar efter att få unna mig. Unna mig frisörbesök inklusive allt, shopping, att faktiskt gå på hundkurs SJÄLV och unna mig lite avkoppling på riktigt.. Lägga min hjärna är just nu antingen på eller på stand by, aldrig av. Kroppen är på högvarv nu när man har fler bollar än vanligt i luften - hus, företag, bil, hus och viktiga viktiga ekonomi. Tur att jag har världens bästa familj som ställer upp i alla väder. Mamma, pappa, hundarna och framför allt Rikard! Finaste killen som fixar och fixar medans jag spinner för fullt i full gas. Bästa killen i världen! Unnar mig  i alla fall lite av en kurs - Rikard håller skyddskurs för mig menans vi tränar Moggie! "..Och varför gör vi så? ..Och hur gör du när hon gör så?.. Och varför gör jag såhär?" osv osv. Det är viktigt att veta vad man gör och varför man gör det, såklart! Börjar bli riktigt grym på det är asså, IPOtjejen, höhö!

Idag har varit en helvetes dag på jobbet, på tok för mkt att göra och vaknade helt klart på fel sida.. Kan bero på att ajg försov mig.. Ingen bra start. Dagen blev dock betydligt bättre när jag kom hem till nytränade hundar och kramig pojkvän! Blev några avsnitt Vänner innan Rikard var tvungen att åka på jobbet.

Imorgon är jag i alla fall ledig, vilket betyder SOVMORGON! Ska ringa MittHem och förklara situationen och dessutom ringa husägaren och lägga fram vårt förslag! Håller tumarna så hårt jag bara kan (dom går nääästan av).

JUST! Kan även meddela att jag troligen har bestämt tiken som ska få bli mamma till min nästa valp, känner galet bra! Skrutten kommer i så fall i vår :) Mer info kommer!

Blev jobbet idag för att få klart nya reptilavdelningen, fint blire! .. Dock fick jag inte vara inblandad i de utan istället fick jag städa smådjursburar och.. mitt eget smådjurs bur.. Ninja hada brytit sig in fodersäcken och ätit.. En hel del. Det som kommer in, måste komma ut SYND bara att det inte kom ut under morgon promenaden. Det kom ut i buren på jobbet. SUCK. Fick i alla fall göra fint och skura i "hundrummet" på jobbet (Y). Efter att burarna var städade blev jag butiksbiträde och det gick finemang! Träffade världen underbaraste York och världens coolaste Aussie. Ibland är jobbet bra mysigt, när det innebär valpmys och valpinfo till duktiga valpköpare! UNDERBART.

När jag kom hem satt tre killar i soffan med chips, öl och nötter och spelade FIFA. Städat var det och maten var klar (även fast Rikard skulle på BiteLine, bästa killen). Tog datorn och fick värsta energiboosten när jag hade fått mail av Jens som hjälper mig med logga till företaget! Hakan i golvet och mungiporna över öronen! Värsta peppningen för morgondagens möten! Efter det blev det prommis med vovvarna! Har under mina drygt två månader inte mött någon i skogen övanför oss, men såklart idag, bara för att jag pratade med pappa så kom det två greyhounds i full fart! Mina vikingar till hundar frös helt som om det var två slembollar som kom flygande. Schäfrarna fattade aldrig vad som hände. Gick i alla fall bra och ägaren kom. Ramlade på arslet och gleeeeed i leran ner till en liten bäck, heja mig! Så fick gå resten av promenaden med brun lerig rumpa.. Snyggt!

NU är jag ensam hemma med vovvarna och ska duka av grabbarnas "uppvärmning" och sedan blire te och avkoppling, egoboosting och lite affärplanskrivning! Imorgon är en viktig dag, 10:00 ska man på AF och 18:00 ska vi kolla på huset! TAGGAD! ;)

/ Tinan

Idag har Rikard köpt och hämtat sin nya bil, en Renault Megane Sport Tourer från 2010. Riktigt fin och rymlig bil, blir nog bra! NU fattas bara en grind!

Har även fixat så vi ska få åka och kolla på ett hus! Japp det är faktikst sant! Ska man utbilda hundar och själv har två stycken så känns det som att hus passar bättre än en tvåa på fjärde våningen.. Och det känns ännu mer rätt med hus när man planerar att utöka flocken med småttingar.. Ingekul att måsta kissa nu nu nu och måsta vänta på att hissen ska komma.... hissen ska komma ner.... man ska komma ur bostadsområdet.... SÅ VARSÅGOD. Nja, tror inte det va ;) Ska i alla fall åka dit och kolla, sen får vi se vad som händer! Spännande är det i alla fall!

Har tränat dom första passen men projekthund Moggie! Tre lyndadspass och ett skyddspass har vi hunnit med (tyvärr ligger bilder och filmer på Rikards telefon och han är på jobbet). Första lydnadspasset var lite flackit och hon hade svårt att koncentera sig. Andra passet gick lysnade och och avarade bra på beröm och belöning. Tredje passet var med Rikard, skyddsärm och pisk liggandes bredvid planen.. Men efter lite regelinfo angående vad som är tillåtet och inte ("titta gärna på mig, inte på skyddsärmen" och "lydnad först, skydds sen"). Hon förstod snabbat att det inte fanns några genvägar och skötte sig utmärkt.
Moggie har en lång väg kvar till att vara en självsäker hund. Just nu är hon en rätt osäker tjej som helst av allt vi göra rätt och absolut inte vill göra fel. När hon blir osäker stänger hon helt av. Vi leker fram rätt betende och sätter upp tydliga regler. Jag tror att det är lättare för en osäker hund om det vet vad som är fel och vad som är rätt. Det har funkat för mig och dagens träning visade att det även var rätt för oss. Fick rikigt fin kontakt efter några vändor fram och tillbaka och hon apporterade till och med (någon hon inte alls gillar). Första gången vi testade apporteringen så ignorerade hon apportbocken från början till slut. Jag testade att sätta henne i rörelse med apporten i munnen. Hin fr apportbocken och jag joggar backåt. Gör jag såhär så joggar hon, utan att tugga och tveka mot mig och stannar jag så sätter hon sig fint framför mig, även när hon satt sig så håller hon apportbocken fint. BELÖNING. Efter att ha gjort detta 5-6 gånger kunde jag kasta apporen och hon hämtade den och kom tillbaka med den. Detta efter två träningar.
Gjorde även vårt första skyddspass idag! Riktigt kul och känns helt fantastiskt att ha en relation med en hund man känt i en vecka. I hennes värd är vi ett team - magiskt. Skulle lägga henne innan flyckt och varje gång så kikade och bak på mig en snabbis. För mig känns det bra att veta att hon vet att jag är med i hennes team, hon går inte solo. Hon stirrar inte på mig hon tittar bara bak som att "bra, där står du, jag är beredd". Och självklart är hon helt beredd när det är dags att dra på figg. Rikard berättade sen efter träningen att detta är inte "superbra" IPO-tävlingsmässigt men för mig var det MKT bra ;) IPOreglerna och jag har inte riktigt funnit varann, haha, men det var mitt första riktiga skyddspass i livet så vad kan man begära av blondinen?

Ninja har haft ont i magen idag så blev ingen träning emd henne, hon fick däremot förlja med på en rolig skogpromenad med resten av familjen! Tror att hon längtar efter att ha någon i sin egen storlek att busa med, schäfrarna blir lite för burdusa.. Hoppas det flyttar upp någon liten snart ;) HIHI..

Just nu har livet i en brant utförbacke.. Påväg mot botten.. Inget känns inspirerande, känns som att alla försöker hålla en på backen när man helst av allt bara vill drömma och skapa mål att sträva efter. Jag är trött på negativa kommentarer och negativa onödiga kommentarer. Jag lever mitt liv och jag tänker inte leva en dag utan att försöka göra det bästa jag kan av den. Jag vill jobba med något jag älskar, och jag tänker inte sitta och gnälla över att jag inte får det eller har det. Jag tänker se till att få det.
Förstår inte folk som bara gnäller, sånna som inte förstår att alla kan inte prestera lika mycket. Den perfekta världen då alla drar lika stårn till den perfekta stacken. Gott folk den finns inte. Vi sattes på denna jord med olika styrkor, svagheter, arbetesvilja osv, så hur skulle det någonsin vara möjligt att alla ska göra lika? Bäst att fråga sig själv om man är med i en, tex. hundklubb för att "alla ska dra lika strån till stacken" eller för att alla älskar hundträning och vill att fler ska finna den glädjen?
VI kommer aldrig leva i en "perfekt" värld, så det är lika bra att alla gör sitt bästa, jag är helt säker på att allt skulle vara så otroligt mycket bättre ifall alla bara gjorde sitt bästa, så länge alla som kan hjälper till.. Antar att det är jag som är i "the perfect world" nu men ja.. Tänken med inlägget var väll mest att upplysa det lilla problemet att folk är så fixerade på hur mycket andra tillför och att det handlar så mycket om prestation så man glömmer slutmålet. Varför kämpar vi? Varför lägger vi tid? Klipper vi gräset för att kunna gnälla på att "agilityfolket" inte tagit in sina hinder innan det ska klippas gräs? Har vi hundklubbar för att alla sporter som utövas på en ort ska utövas HELT var för sig? Blir vi medlemmar i hundklubbar för att träna med sina två kompisar? Och tränar vi hund för att ha folk att gnälla på, bråka med och för att träna bort förmågan att komunistera med individer av den egna arten?

I höst startar mitt företag. Det är ett stort projekt som jag kommer ta bit för bit. Jag tränar hund för att jag älskar hundar, hundmänniskor och för att jag älskar att lära mig och framförallt att lära andra. Jag bara älskar att se både min egen och andras hundar utvecklas. Utan hundarna i mitt liv hade jag inte vart någon. Jag tänker ta vara på den tid jag har med mina hundar, för för mig är det rent kvalitetstid.

Som sagt så har mitt liv en ordentlig svacka och jag gör mitt bästa för att kravla mig upp igen. Bara en månad kvar innan företaget ska vara igång. Och livet måste vara dåligt ibland för att man ska kunna ta vara på det riktigt bra stunderna. Gör en kopp te och sjunger för mig själv "Det här är mitt liv, jag lever min dröm.." Jag kommer aldrig att ge upp den drömmen. Man måste ha något att sträva mot, glöm inte.

/ Tinan