Skriver på reportaget till Draghunden.. Blandade känslor då man inser hur mycket man har lyckats åstakomma, samtidigt som det bara är fyra månader tills man säger hejdå och flyttar ett tvåsiffrigt antal mil härifrån.. Känns väldigt tungt med tanke på att gruppen är min nästan största källa av glädje och självförtroende. Har sällan känt mig så viktig och uppskattad, och de känns så himla bra. Jag vet att många tycker att jag överdriver och bara är töntig som "överdriver" mina känslor kring en hundträningsgrupp.. men dom som inte varit med eller själv varit ledare för en grupp som min vet ingenting. Ingenting. Jag Skiter i vad folk tycker och tänker i det här, bara jag vet vad som gör MIG lycklig och om det är något jättekontigt så fine. Älskar mina fina, duktiga tjejer och killar och kommer sakna dom otroligt då det är dags att säga hejdå. Det enda som känns riktigt bra är att veta att vi har kommit så himla långt tillsammans?! Helt galet! Är otroligt stolt över er alla och inte minst över mig själv.

"I höst har en draggrupp växt fram på Forshagaakademins hundsportsgymnasium. Ett gäng som från början var tre tjejer och sex hundar blev över 35 tjejer och killar och över 40 hundar. Vi har tränat på elljusspåren i Forshaga hela hösten och när snön kom blev det skidskola. Nu är vi redo för Sveriges första skolmästerskap i drag. - Tinan"

Längtar tills ni får läsa hela reportaget! ;)